Känner du någon som får mycket hat på internet? Här är fyra saker du bör undvika att säga.
Jag får extremt mycket kärlek på mina sociala medier. Extremt mycket. Men jag är också en tjock kvinna i träningsbranschen – det är därför tyvärr ofrånkomligt att jag också får en hel del kommentarer och meddelanden från personer som främst är ute efter att hata, håna och kränka.
Jag är öppen med det, och får mycket stöd av mina nära i både verkligheten och på sociala medier. Men ofta när jag pratar om mitt näthat får jag höra saker som snarare stjälper mer än vad de hjälper. Och jag förstår att det inte är lätt.
Har du inte själv upplevt näthat är det givetvis svårt att veta hur man ska hantera det. Därför tänkte jag hjälpa er på traven. Om någon i din närhet är utsatt för näthat bör du undvika att säga det här.
”Sluta bry dig bara!”
Jaha, om du säger det så! Nej, våra känslor fungerar inte så. Det är mänskligt att ta illa upp och bli ledsen eller arg när någon skriver elaka saker till dig – oavsett avsändaren är anonym eller inte. Den känslan kommer inte försvinna bara för att någon säger åt mig att jag ”inte ska bry mig”.
Den enda effekten blir egentligen att jag inte kan låta bli att känna mig överkänslig. Som om det är mitt fel att jag inte kan släppa det. Därmed har skulden hamnat på helt fel ställe – hos mig.
”Skriv inget om det.”
När jag skriver om näthat får jag ofta höra att jag borde sluta med det. De menar att näthatarna är ute efter just det: reaktionerna. Och det är säkert sant. Men ärligt talat hade jag brutit ihop för länge sedan om jag hade burit runt på allt näthat i tystnad.
När jag är inne i en period då jag får extra mycket näthat blir det utan undantag alltid lättare när jag berättar om det för mina följare. Då känns det liksom inte som att jag är ensam med det. Och det är inte helt betydelselöst att jag alltid möts av massor av fina ord, som på ett sätt väger upp mot hatet.
Vi får inte heller glömma att näthat faktiskt är ett stort problem. Det kan fungera som en förlängningen av mobbning som fortsätter efter skoltid, som en metod för att tysta journalister och allt däremellan. Att låtsas som att det inte existerar och sluta diskutera det känns som helt fel tillvägagångssätt för att bli av med det.
”Jag såg att..”
Jag är i regel extremt ointresserad av vad någon har skrivit eller sagt om mig på sociala medier. Jag vill därför inte ha länkar till flashback-trådar som är fyllda av skitsnack om mig eller skärmdumpar av kommentarer från folk som vill håna mig.
Här förstår jag dock att vi alla är olika, många vill säkert ha full koll på vad som skrivs om dem. En bra grundregel är därför att alltid fråga innan du skickar den där länken eller skärmdumpen, så att du vet att mottagaren verkligen vill veta.
”Du kanske borde…”
De här orden har bland annat följts av: ”ligga lite lågt på sociala medier”, ”stänga ditt konto”, ”sluta lägga upp träningsbilder ett tag” och liknande. Gemensamt är att alla dessa råd handlar om att jag ska begränsa mig på något sätt.
Och visst, det kanske hade fungerat på kort sikt. Men det innebär också att jag låter näthatarna avgöra vad jag gör och inte gör. Och jag tror inte någon av oss vill leva i ett samhälle där några anonyma snubbar på internet har den makten, eller?