Att vara tjock och PT


Om varför mängden fett inte avgör hur kompetent jag är som personlig tränare.

”Är det ingen som har nämnt elefanten i rummet?”. De orden fick jag läsa i ett träningsforum efter att jag hade medverkat i Nyhetsmorgon som träningsexpert. Elefanten i rummet var såklart att jag, som är långt ifrån smal, pratade om träning och till och med påstod mig kunna en hel del om ämnet.

För det stämmer ju inte överens med våra fördomar. I dagens samhälle kopplar vi ihop träning och hälsa med smalhet, medan övervikt snarare anses vara tecken på lathet och brist på kunskap – speciellt när det gäller träning och hälsa.

Gjort sig påmind

Jag vill gärna påstå att jag inte påverkas av den typen av kommentarer, men om jag ska vara helt ärlig så har den där kommentaren om ”elefanten i rummet” gjort sig påmind mer än en gång de senaste veckorna. Anledningen är att jag har börjat mitt nya jobb som personlig tränare.

Och jag har helt enkelt inte kunnat låta bli att tänka att om det nu anses vara så märkligt att jag fick prata om träning några minuter i tv-rutan, så borde väl folk tycka att det är helt bisarrt att jag jobbar som PT?

Träningsvärlden har problem

Så, varför har jag gett mig in i PT-branschen trots att jag inte har några planer på att börja banta för att se ut som den typiska fitnesstjejen? Ja, den allra främsta anledningen är såklart att jag älskar träning. Och kan jag få någon att känna samma träningsglädje som jag gör kommer jag vara riktigt nöjd.

Men det faktum att jag ens tvekar till om jag kan arbeta som personlig tränare på grund av min kroppsform gör också att jag måste det. För träningsvärlden har ett stort problem om vi tror att vi kan avgöra om en person är kompetent eller inte baserat på utseendet.

Utseendet säger mindre än vi tror

Jo jag vet, det kan spontant kännas rimligt att personen som ser vältränad ut är den mest kompetenta när det kommer till att hjälpa andra att bli vältränade. Det är dock inte alltid så enkelt. Hur du ser ut visar ofta förvånansvärt lite om hur du äter, tränar eller hur påläst du är.

Det finns till exempel gott om studier som visar att dina gener har en stor påverkan – bland annat har man kunnat se att de biologiska föräldrarnas vikt har en större effekt på barnets vikt än föräldrarna som barnet har vuxit upp med.

Tydligt exempel

Jag är också ett tydligt exempel på att utseendet inte avslöjar särskilt mycket om livsstilen. Jag åt extremt onyttigt och tänkte sällan på min hälsa när jag var yngre, men var ändå pinnsmal. För tio år sedan drabbades jag av en hjärntumör, som bland annat har gjort att jag saknar en normal hormonproduktion och behöver äta mycket kortison.

Resultatet? Även om jag tränar hårt och ofta, äter bra och i allmänhet tänker på min hälsa så är jag tjock. Och jag kommer troligtvis alltid vara det (om ingen lyckas transplantera in en ny hypofys, hör gärna av dig i så fall!).

Olagliga preparat

När det kommer till mängden muskler då? Ja, även här avgör såklart gener en hel del. Det kan också svårt att veta om personen i fråga till exempel använder olagliga preparat. Här kommer också tidsaspekten in – personen som inte har särskilt stora muskler har kanske istället lagt tiden på att lära sig allt om kroppen och hur man blir en bra coach?

Med andra ord kan någon vara smal och ha stora muskler, utan att läsa ett enda ord om träning och kost eller ens anstränga sig särskilt mycket på gymmet. Samtidigt kan någon annan veta allt som går att läsa sig tilll om träning och kost, utan att ha någon fysik som direkt utstrålar ”fitness”.

Prioriteringar

Slutligen får vi inte glömma det där med att alla faktiskt har olika prioriteringar, och att det är helt okej. Vi förväntar oss inte att en fotbollstränare ska fokusera på att bli den bästa spelaren, utan vi vill att hen ska vara så bra som möjligt på att just coacha.

På samma sätt så bör vi förstå att det finns personer som faktiskt tycker om att lägga upp program, följa träningsutvecklingen och sprida motivation, utan att de själva brinner för att vara vandrande muskelpaket med noll kroppsfett.

Ta plats

Så ja, tänker man efter förstår nog de flesta att det är ganska korkat att förvänta sig att alla personliga tränare ska se likadana ut. Och kanske är det just det som behövs: att fler som inte har den typiska fitnesskroppen vågar ta plats i träningsvärlden.

Att fler visar att det inte är mängden kroppsfett som avgör kompetensen. Att det inte är magrutorna som visar om du kan ge dina klienter träningsmotivation. Och att alla typer av kroppar överlag är välkomna i träningsvärlden.

Vad du får

Så, kommer du till mig kan du förvänta dig att bli starkare, hälsosammare och kanske till och med känna av den fantastiska träningsglädjen. Du kommer få testa på träning som du förhoppningsvis tycker är kul, utan krav eller pekpinnar.

Men om du vill tävla i bikini fitness och vill se din personliga tränare som en kroppslig förebild är jag helt fel person. Och jag kommer faktiskt aldrig ställa dig ställa crosstrainer i 90 minuter eller kräva att du bara äter torsk och broccoli. Är du ute efter det finns det andra du kan vända dig till.

Foto: Matilda Engström

1 kommentar

    Berätta vad du tycker

    Din e-postadress kommer inte publiceras